Hallå där: Eva Gustafsson

I byggbranschen ska man bygga bra. Det kan bland annat innebära att man vill certifiera sig för miljöbyggnad, använda klimatsmarta byggmaterial och bygga torrt. Genom fuktsäkerhetsbeskrivningar i projektering och utförande av fuktkontroller under produktion kan man nå dessa mål. Möt Eva Gustafsson som är ordförande i föreningen Fuktsakkunniga i Sverige samt VD på Conservator.

Berätta om Föreningen Fuktsakkunniga i Sverige och vad föreningen har som mål.
Vi är en relativt nystartad förening med 70-tal medlemmar som är öppen för de som har blivit godkända på kurserna; diplomerad fuktssakkunnig, fuktsäkerhetsansvarig projektering respektive produktion. Föreningens syfte är att skapa ett nätverk för alla fuktssakkunniga i Sverige och vara Fuktcentrum behjälplig. Tillsammans utvecklar vi Bygga F och dess checklistor som vi fuktsakkunniga arbetar utifrån. Flera av oss som är diplomerade arbetar i beställarledet med kravställning åt byggherrarna medan andra arbetar hos de stora entreprenörerna.

Under vilka byggfaser är det bra att anlita en diplomerad fuktsakkunnig och vilka tjänster är era expertområden?
Den som är diplomerad fuktssakkunnig kan arbeta i flera roller. Som byggherrens fuktssakkunnig, att vara delaktig under projektering och identifiera dåliga lösningar och föreslå bättre, det vill säga fungera som bollplank till arkitekter och konstruktörer för att hitta bra byggmetoder. Vi kan också var delaktiga i produktionen och göra fuktkontroller och fuktronder, vilket vi kan göra åt antingen byggherren eller entreprenören om en upphandling har kravställt att det ska finnas en fuktssakkunnig. Så säkerställer vi produktionsfasen. Vi kan också ta fram underhållsplaner för förvaltning.

För att bland annat nå klimatmålen byggs många offentliga byggnader och lägenheter nu i korslimmat trä, så kallat KL-trä, istället för som tidigare i betong. Vad har ni som fuktsakkunniga för rekommendation för att undvika fuktproblem under husproduktion? 
Rådet vi som fuktsakkunniga ger är att man ska bygga väderskyddat. Sen kan man göra det på olika sätt beroende på exempelvis om byggnaden har en stomme av stål, betong, KL-trä eller hela element. Vi kan ha designmässigt komplexa byggnader och då kan det ingå en våt fas. Genom att ha en fuktsakkunnig som är delaktig under produktionsskeendet och kontrollerar att man följer kravspecifikationen så säkerställer man en bra produktion. Personligen känner jag att det spelar ingen roll vad man skrivit i kraven, om den fuktsakkunniga inte får vara med i produktionsskeendet. Vi är inte mer än människor och alla har olika organisationer, min erfarenhet är att det är så mycket som kan hända från upphandling till färdigställandet.  

Hur ser ni på väderskydd, är det något ni rekommenderar eller ej?
Jag tror att de flesta fuktsakkunniga försöker driva frågan att man ska använda väderskydd i kravställningen. Om man arbetar med organiska material så bör det finnas ett väderskydd i form av ett tält. Riskerna är annars väldigt stora för inbyggd fukt. Man kan heller inte bara skriva i underlaget att det ska finnas ett tält, då kan det bli vad som helst. Det måste finnas skrivningar där vi formulerar krav på väderskydd. **

Kan byggbranschen göra något för att förbättra byggprocessen?
Vi behöver hjälpas åt att forska på vad det kostar och vad det innebär att inte använda väderskydd och att göra uppföljning på de trähusprojekt som byggts och byggs. Jag är övertygad om att vi kommer se problem med åtskilliga byggnader som inte väderskyddats. Branschen måste föregå och överföra kunskap mellan generationerna, betänk att vi idag river det som vi byggde på 70-talet, där kemiska emissioner dykt upp mellan olika material och bygger om platta tak som varit ett problemområde – men de har kommit tillbaka i nyproduktion.

Men tror du inte alla vill bygga torrt?
Enligt rapporten* från Lars Olsson på RISE så väljer många i branschen att bygga utan väderskydd och ta den risken. Alltför många räknar fuktsanering som en byggmetod och det sättet finns inte som ett alternativ för en fuktsakkunnig. För mig är sanering lika med ett misslyckande.
Verkligheten är att kommun och landsting är bäst på att kravställa och utgå ifrån Bygga F och de siktar ofta också på att certifieras som en miljöbyggnad. Men om man tittar på förfrågningarna från de stora byggherrarna som bygger andra typer av byggnader, som lägenheter, så är intresset betydligt lägre. Och även om de säger att de planerar att uppföra en miljöbyggnad så är det svårt för oss fuktsakkunniga att nå fram och få dem att förstå hur de behöver arbeta för att de verkligen ska nå dit – på något sätt tycks de ha en annan typ av byggprocess.
Vi har haft och har en högkonjunktur där vi byggt mycket, exempelvis KL-trähus och vi kommer få ett bakslag på de som uppförts utan väderskydd. Det är möjligt att vi passerar garantitiden på 5 år och är framme vid ansvarstiden på 10 innan vi har facit. Och byggbranschen är på många sätt konservativ avseende i organisationsuppbyggnad, hur vi jobbar och attityden ”så här har vi alltid gjort”. Å andra sidan är vi väldigt sugna på att testa på nya material och tätskikt, fasadmaterial och låter mode styra i byggnationen före att bygga torrt.

Vad har du för bakgrund i branschen och hur länge har du verkat?
Jag arbetar med rådgivning i förebyggande syfte för torra byggen i samband med renovering och nyproduktion, är civilingenjör inom väg och vatten och diplomerad fuktsakkunnig och byggdoktor, faktiskt en av de två första kvinnorna som utbildade sig inom detta område i Sverige. Jag har drygt 26 års erfarenhet och är VD på bolaget Conservator sedan 1999.

Hur får jag kontakt med en diplomerad fuktsakkunnig?
Alla är ju inte medlemmar i vår förening men alla som är diplomerade fuktsakkunniga finns på Fuktcentrums webbsida vår förening kan man läsa om på fuktsakkunnigasverige.se

* Väderskydd vid KL-trä minskar mikrobiell påväxt – Svårt att undvika mikrobiell påväxt om väderskydd inte används vid KL-trä byggande.

**Nedan kan ni ta del av två alternativ jag föreslagit för Jönköpings kommuns upphandlingar.

Alternativ 1
För att undvika fuktskador under byggskedet ska nybyggnationen skyddas med ett högkvalitativt väderskydd i form av ett fristående tält. Tältet ska dimensioneras för gällande krav på snö- och vindlaster enligt arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2013:4. Väderskyddet ska vara av hög kvalitet för att säkerställa att inte regn och snö tränger in, även under stark vindpåverkan. Den täckande duken ska vara av högkvalitativ PVC med tillräcklig hållfasthet för att personal ska kunna gå på väderskyddets utsida för service- och snöröjningsarbeten. PVC-duken ska vara flamskyddad och svårantändlig. Tältet ska vara utformat för att kunna utföra hela produktionen från grundläggning till tätt hus, vilket innebär att nödvändiga transporter kan behöva köra in i tältet, alternativt utformas tältet så det snabbt och lätt kan öppnas och stängas vid in- och uttransport.

I tidplanen ska det framgå när tältet monteras och demonteras.

Alternativ 2
I detta alternativ tillåts en våt fas där stommen monteras upp till takbjälklaget. Förutsättningen är dock att stommen består av okänsliga material såsom stål och betong. Efter stomresningen reses ett tält i form av ett tak. Kraven på tälttaket är detsamma enligt ovan vad det gäller dimensioneringen av snö- och vindlaster. Tälttaket kan då fästas fast i stommen. Den täckande duken ska vara av högkvalitativ PVC med tillräcklig hållfasthet för att personal ska kunna gå på väderskyddets utsida för service- och snöröjningsarbeten. Runt byggnaden reses en byggnadsställning som kläs med väderskyddande duk. Duken bör vara av PVC som är flamskyddad och svårantändlig. Väderskyddet ska vara av hög kvalitet för att säkerställa att inte regn och snö tränger in, även under stark vindpåverkan. Tälttaket ska gå ut över ställningens ovankant, så takavvattningen kan säkerställas utanför byggnadsställningen. Väderskyddet ska på ett enkelt och snabbt sätt kunna öppnas och stängas för att inte riskera fuktskador vid in- och uttransport av material. Beroende på val av fasadmaterial kan det vara nödvändigt att demontera ställningen innan fasadarbetena kan slutföras, och då är det viktigt att utfackningarna gjorts klara så långt att vindskydd är monterat.

Foto: Albin Eriksson, Conservator   Text: Hannah Fhager