Hallå där: Camilla Lindskog

Sedan 15 år tillbaka arbetar Camilla med BIM, både i produktion och projektering, strategiskt och praktiskt. Hon håller också BIM-utbildningar som hur man kan effektivisera sin produktion och samtidigt få en säkrare arbetsplats.

Hur skulle du förklara fördelarna med BIM?
Den största fördelen är kommunikationen. Alla ser samma sak samtidigt, ingen behöver göra egna tolkningar vad man pratar om, det gäller både när vi tittar på 3D och BIM-modeller. När man lägger på BIM-komponenten på 3D så får man väldigt mycket mer information om modellen. Vilket gör att man enkelt kan leta upp all information, exempelvis vilka fönster som har skottsäkra glas, var brandceller finns, vilka fasadtyper som finns var, vilka plushöjder som finns på marken. Man kan ställa frågor till datorn och få svar direkt.

Vilka möjligheter tror du finns för att applicera byggnadsställningar och väderskydd i BIM?
Jag har själv inte sett ställningar och väderskydd under den perioden jag medverkat i BIM-projekt. Men i Slussen-projektet använde de 3D-modeller av ställningar i sin planering. (Reds. anmärkning: Modellerna skapades med Layhers AutoCAD plug-in LayPLAN CAD). Även om modellerna inte innehåller fullständig BIM-information så kan man lägga in dem i projektmodellen så man ser var och när i tiden de olika ställningarna står uppställda, när de monteras och demonteras. Modeller över ställningar levereras till projektet, där kopplingar till andra applikationer görs manuellt, som tidsplan när ställningen är monterad, under vilken tidsperiod den är uppställd, var i projektet de olika ställningarna är placerade och så vidare. Då kan man se hur projektet ser ut under olika veckor och planera därefter.

Om man inte alls arbetar med digitala ritningar idag, hur rekommenderar du att man ska lägga upp sin digitaliseringsprocess?
Det klassiska felet är att man gör för mycket, är för detaljerad, det är lätt att överarbeta därför man ser mer information i BIM än på klassiska ritningar. Fundera på vem som är mottagare av informationen och hitta en medelväg. Det är lättare att göra rätt om man har färre komponenter och mindre information att kontrollera. Det är bättre att bara göra 80 %, man får ändå ut nästan 100 %. Mitt tips är att hålla det enkelt.

Många företag kontaktar en mjukvaruleverantör där leverantören visar en demo på allt man kan göra och sen köper man in programmet men så har man missat vad nyttan är för oss som företag. Det är viktigt att identifiera vad som idag är svårt, tar lång tid, kostar mycket, kommunikativa svårigheter som finns eller vad som är svårt att förstå, vilka interna processer som kan förbättras. Välj en programvara som ger både ger intern nytta och nytta för era kunder, då blir det lönsamt.

Hur startar man en BIM-katalog och hur mycket resurser krävs för att hantera produkterna?
Initialt kan det vara ett stort projekt att lägga upp all BIM-information om man exempelvis är materialleverantör eller utförandeentreprenör, för man behöver en katalog med produkter. Produkterna kan liknas vid att man skapar en gjutmaskin som tar fram standardiserade klossar. Dessa byggs ihop så man kan ha likadana klossar i olika projekt och i olika former och dessa anpassas till de olika förutsättningarna. Är man ett mindre företag så bör man kontakta en konsult för att göra alla klossarna från början. Då får man en verktygslåda som man kan hantera själv och i projekten bygger man ihop klossarna.

BIM är inte en tekniktung disciplin. I grund och botten så handlar det om att människor ska förstå varandra bättre. I alla skeden, mellan alla parter ska kommunikationen förbättras och där används tekniken som ett hjälpmedel. Tekniken är inte självändamålet – utan förståelsen för vad andra vill ha och när de vill ha det.

Vilka andra hjälpmedel och mjukvaror kan du importera data ifrån till BIM?
Det finns många olika möjligheter:

3D-scanning. I de projekt för ombyggnationer som jag medverkar i så skannar vi ofta. Vanligtvis har man relationshandlingar som ligger i 2D eller handritade ritningar, och dessa ritningar är sällan kontrollerade mot verkligheten. Då använder vi scanning för korrekt underlag. 3D-scanning kan också användas för att kontrollera framdriften av projekt. Då har man en 3D-scanner på varje våningsplan på bygget, där man gör rutinmässiga scanningar och jämför sen data med 3D-modellen. Då kan man se om ett fönster hamnat snett, en pelare som inte placerats enligt modellen och så vidare. Man får notiser på avvikelser från verkligheten direkt i BIM.

Drönarscanning. Att flyga drönare utomhus när man vill skanna otillgängliga, stora områden eller där det finns en arbetsmiljörisk är vanligt. Den här typen av scanning utförs ofta i den inledande fasen av projektet för att få tillgång till rätt indata som överensstämmer med verkligheten.

VR – Virtual Reality. VR används idag främst vid försäljning och utbildning. Exempelvis kan man visa bostäder och lokaler inredda innan de är uppförda. Man kan också ha säkerhetsgenomgångar och utbildningar. VR har en stor potential där man tittar på hur exempelvis räddningstjänsten kan träna på räddning och utrymning och se risker i byggnader som kan förbättras innan uppförandet. Det finns stor säkerhets- och utbildningspotential genom VR.

AR (Augmented Reality eller Blended Reality). En spännande lösning där man har en mobilkamera eller glasögon som projicerar 2D eller 3D-modellen i den verkliga miljön. Genom glasögonen kan man exempelvis se var man ska dra ventilation, se armering i bjälklaget och så vidare. Man ser både den verkliga omgivningen och den tänkta verkligenheten. Tekniken är idag tyvärr ännu otymplig så den används inte så mycket än, men det finns potential för framtiden, för installation- och fastighetsunderhåll bland annat.

Maskinstyrning. Tittar man på processindustri så har man kommit långt med maskinstyrning och där finns det ofta så mycket data så att en annan dator kan räkna ut vad den ska göra med den tillgängliga informationen. Maskinstyrning är vanligt i anläggningsprojekt, framförallt vid markarbeten såsom schaktning.

Vilka aktörer använder sig av BIM-information?
Min erfarenhet är att förfrågningar till eller anbud från utförandeentreprenörer som takläggare, markarbetare, ställningsbyggare fortfarande är traditionella. Men de som skickar ut digitala förfrågningar, eller lämnar in digitala underlag får ett mycket positivt mottagande. En bild säger mer än tusen ord. Så när man erbjuder en 3D modell så kan man säga att man erbjuder 10 000 ord. Mottagaren kan vrida och vända och förstår mycket bättre hur allt hänger ihop, vad som krävs och eventuella svårigheter. Man kan förutspå de problem som man ska lösa på plats.

Om man ser på husbyggnadssidan så har det länge funnits med information i modellerna. De som just nu driver utvecklingen i användningen av BIM är entreprenadbolag som jobbar med totalentreprenader, eftersom man i byggskedet har de största omedelbara vinsterna, eftermarknaden får dock slå ut sina vinster på längre tid. I projekteringen är ofta vinsten noll men i produktion och eftermarknad är den betydande. När man bygger är det minst lika viktigt att ha BIM-information som för eftermarknaden.

I infrastrukturprojekt så har man generellt mindre data men beställarna vill ha med en viss data eftersom underhållsarbetet på exempelvis broar har så långt perspektiv.

Fler branscher ser möjligheten. Bara genom att lämna ett digitalt anbud i 3D tror jag att det blir mer korrekt och att man också kan planera sitt eget arbete mycket bättre.

Vad är ditt bästa tips för att vara en digital medspelare i byggbranschen framöver?
När jag började med BIM för 15 år sedan drevs digitaliseringen av projekterande konsulter och mjukvarubolag, arkitekter, konstruktörer med mera. Men sedan ett decennium tillbaka ser entreprenörerna att det här är något de tjänar pengar på. För ju tidigare man upptäcker ett problem i projektet, helst i projekteringen, desto mindre kostar det att åtgärda. Om man upptäcker problemet i produktion så kan det kosta ett helt arbetslag som står sysslolösa eller försenad inflyttning. Mina tips för att följa med i digitaliseringen är:

• Ta reda på vad värdet är för dig och vad är värdet för dina kunder.
• Det är bättre att göra lite än att göra för mycket, och framför allt bättre än att inte göra något alls.
• Är du intresserad av en programvara, fråga användarna varför de använder just den. Om användarna inte använder programvaran fråga varför de inte gör det. Var nyfiken!

Foto: Birgit Walsh Text: Hannah Fhager

Fakta från Layher
CAD = SIM, DIN INGÅNG TILL BIM

Genom att importera byggmodeller i LayPLAN CAD får du en bas att projektera ditt ställningsprojekt runt. LayPLAN CAD har ett omfattande artikelbibliotek med alla Layher-komponenter och färdiga moduler. Planera med precision, från tid till materialåtgång. Gör enkelt:

• Kollisionskontroll
• Riskhantering
• Kontrollera utrymmesvägar
• Kontrollera tillgängligt utrymme

När projekteringen är klar kan du enkelt få fram materiallistor och monteringsritningar genom LayPLAN CAD vilket effektiviserar logistiken. Dela ställningsutformning som digitala 3D-modeller med din kund, detaljerade ritningar i 2D och 3D är enkelt att spara som PDF-filer och underlättar utskrift.

3D-modeller från LayPLAN CAD kan importeras i program för visualisering och animering. LayPLAN CAD är Ställnings Informations Modellering, SIM, din ingång till BIM.

• Noggrannare planering
• Bättre kostnadskontroll
• Optimerad tidsplanering
• Säker utformning enligt gällande regelverk

Optimera din projektplanering och genomförande med LayPLAN CAD.
Mer information