Hallå där Fredrik Olsson

På Trafikverket träffar vi Fredrik Olsson, han är Nationell samordnare för underhåll av byggnadsverk och vägsystem. Fredrik har mer än 20 års erfarenhet av broar, både byggnation samt brounderhåll.

I Trafikverkets uppdrag ligger det att leverera byggnadsverk och väg till lägsta samhällskostnad och tillgodose effektivt underhåll. Vad innebär det?
-Trafikverkets vision är att alla ska komma fram smidigt, grönt och tryggt. På underhåll ska vi leverera framkomliga och robusta broar. Det gör vi genom att prioritera där det finns störst behov av underhåll. Alla befintliga broar är förtecknade i förvaltningssystemet BaTMan – Bridge and Tunnel Management, ett system som hjälper oss att ha koll på vilka broar vi har, vilket tillstånd de är i och det ger oss stöd att planera rätt underhållsåtgärder. Systemet används även av Sveriges kommuner och andra stora infrastrukturägare. Nyproduktion planeras inte i direkt BaTMan, de hanteras enligt fyrstegsprincipen som är en annan process för att säkerställa en god resurshållning. Dessa vägar och broar handlar ofta om nya regionala eller nationella satsningar och långsiktig samhällsplanering.

Hur många nya broar planerar ni framöver?
-Trafikverket bygger ca 100 nya broar varje år. Dessa broar är både nyproduktion i samband med investeringsprojekt men även äldre broar som rivs och ersätts med nya, i båda fallen broar som är dimensionerade för framtiden. Broarna är spridda över hela landet men den största delen av budgeten går till broar på det högtrafikerade vägnätet, framför allt i storstadsområden.
Omkring 1960 – 1970 byggdes många broar och många av dessa är nu ”mitt i livet”, de behöver en rejäl upprustning med omfattande åtgärder. Stora reparationer genomgår exempelvis broarna längs Essingeleden, sen har vi också stora underhåll av Ölandsbron och Älvsborgsbron. Vi har även en hel del mindre broar, exempelvis 1970-talets rörbroar av stål, där byts ofta hela bron ut.

Hur kommer ni fram till typ av bro?
-Ur BaTMan kan vi även jämföra mindre underhåll mot större åtgärd utifrån faktisk samhällskostnad. Vid nyproduktion av bro med stor spännvidd så är det ofta en ren betongbro alternativt en stålbro i samverkan med betong som blir mest lönsam. Vi gör en LCC-analys – Life Cycle Costing, en ekonomisk analys, som visar på den mest samhällsekonomiska brotypen, där ingår även underhållskostnaden. Klimatkalkyler inkluderas också till val av brotyp. Sammantaget kan det innebära att en bro med 80 års livslängd är både lönsammare och har mindre klimatpåverkan än en bro med 120 års livslängd.

Vilka är de vanligaste underhållsbehoven för broar?
-Stålbroar behöver ommålning. Betongbroar behöver nya kantbalkar, räcken och tätskikt. På större broar krävs också återkommande byte av rörelsefogar. Brounderhållsarbeten genomförs framförallt under tiden mars till oktober.

Hur långa projekt har ni och hur kan man bevaka dem?
-Vi har inköpstidplaner som sträcker sig flera år framåt. Trafikverket har ramavtal med flera leverantörer för planering och projektering. Upp till 100 000 kr är det rangordning och därutöver är det ”förnyad konkurrens”. Där är en mix av större och mindre aktörer. Vid investeringsprojekt ingår broar vanligtvis som en del i hela entreprenaden för exempelvis ny väg eller järnväg. Dessa entreprenader är ofta stora och handlas upp separat. För just brounderhåll har vi avtal kallat ”integrerat brounderhåll” de står för 20 % av volymen av vägbrokontrakt. Det är 24 geografiska 5-årskontrakt och dessa innehåller ett förutbestämt underhåll som rengöring, röjning av sly, broreparationer av standardkaraktär samt mindre underhållsåtgärder. Resterande 80%, brounderhållsåtgärder och brobyten, handlas endera upp styckevis eller paketeras så att det blir en större volym av exempelvis flera mindre broar. För att definieras som bro ska den ha mer än 2,0 meters spännvidd, är den mindre kallas den för trumma. Är man intresserad så hittar man fakta på Trafikverkets hemsida. Där finns information om projekten, vilken entreprenör som sköter underhållet, avtalsperiod och namnet på Trafikverkets projektledare.

Fakta om Sveriges vägnät (allmänna och enskilda)
9 850 mil statliga vägar varav 2145 km motorväg
(ej av- och påfarter)
4 230 mil kommunala vägar och gator
7 400 mil enskilda vägar med statsbidrag
165 tunnelanläggningar järnväg
25 tunnelanläggningar (väg)
21 000 broar samt 190 tunnelanläggningar varav 17 000 vägbroar och 4 000 järnvägsbroar

Källa: Trafikverket

Foto: Agnes Olsson   Text: Hannah Fhager