Ny vägledning för infästning ska bevara kulturbyggnader bättre

I Sverige finns omkring 2200 byggnadsminnen och ungefär 3000 skyddade kyrkobyggnader. Dessa skyddas genom Kulturmiljölagen och kan vara så skyddsvärda att man inte kan göra hål i dem utan att påverka det kulturhistoriska värdet. I en ny rapport presenteras vägledning för projektering och utförande vid renovering för att bevara svenska kulturbyggnader bättre.

BOMAN RESTAURERING HAR MED STÖD AV LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN TAGIT FRAM RAPPORTEN ”STÄLLNINGSBYGGANDE PÅ SKYDDADE STOMMAR”. Behovet av en vägledning har påtalats av Länsstyrelsen då stora krav ofta ställs vid andra typer av håltagning genom kulturbyggnader. Exempelvis dragning av elledningar och rör berörs, dock ställs sällan krav vid förankring av ställning. Daniel Nymberg, fasadtekniker på Boman Restaurering har sammanställt rapporten efter intervjuer och enkätsvar från ställningsentreprenörer, ställningsleverantörer, fasadentreprenörer och byggnadsantikvarier.

– I den mån det kan vara ett problem med infästning så tycks det inte framgå tydligt i projektering och upphandling. Från beställarens sida fanns det en bild av att en massa förankringar i byggnaderna är lika med säkerhet, men rapporten visar att det inte stämmer. De ställningsentreprenörer jag pratat med menar att de blir vidtalade sent in i processen. Trots att ställningen är en förutsättning för att exempelvis fasadarbete ska kunna utföras. Men de var lösningsfokuserade när man förklarade utmaningarna och det fanns en förmåga att lösa problemen med framförhållning, menar Daniel.

– Daniel och jag har talats vid ett par gånger om just förankringar och fristående ställningar, bland annat utifrån Layhers broschyr Typfall 20-1. Vi har också diskuterat exempel på möjliga lösningar, från att minimera antalet förankringar till hur de helt kan undvikas genom ballast och stödfack, konstruktioner där funktion och tillgänglighet uppnås utan att ge avkall på säkerhet och stabilitet. Men också det faktum att sådana ställningskonstruktioner kan kräva lite mera projektering och därför underlättas av att ställningsentreprenören involveras i ett tidigt skede av projektet, förklarar Fredrik Wik, projektingenjör på Layher.

”Från att minimera antalet förankringar
till hur de helt kan undvikas helt genom ballast och stödfack”

Syftet med rapporten handlar inte om att man inte ska göra hål i fasader, det handlar snarare om att inte göra skadliga hål som påverkar det kulturhistoriska värdet. I vissa fall finns det krav på att man måste ha en byggnadsantikvarie inkopplad i projektet, en person som är expert på byggnaders historia och kulturvärde.

– Vi kan inte kompromissa, utan måste bedöma effekten på vad man gör med våra byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Bara genom att prata med de lokala ställningsföretagen här på Gotland så har vi öppnat upp för en dialog där de hör av sig till oss när de arbetar med våra kyrkor och byggnadsminnen. Och nu har jag sett att de monterat ställningar utan infästningar, så det finns lösningar. Vi får hoppas att bara det faktum att vi gjort enkäten och gjort intervjuer gör att man kommer ihåg att diskutera vilken typ av ställningslösning ska man ta ställning till. De som projekterar måste tänka på om infästning påverkar det kulturhistoriska värdet eller ej. Har man en stomme som är känslig eller att lagningen efter infästningen påverkar det kulturhistoriska värdet, då ska man projektera för att motverka det, säger Daniel.

Rapporten ger en god överblick i problematik och lösningar genom alla parters delaktighet i projekt för att bevara kulturbyggnader.

Daniel sammanfattar rapporten:

• Ta upp frågan om ställning tidigt i projekteringen, tydliggör kraven i upphandlingen.
• En massa förankringar i husen är inte lika med en säker ställning, se över konstruktion med ballast och stödfack.
• En utökad medvetenhet från alla parter ger ett bättre bevarande av våra kulturbyggnader.