Arbetsmiljöverket inspekterar ställning

Arbetsmiljöverket gör löpande inspektioner på byggarbetsplatser, och sedan en tid tillbaka prioriteras situationer där det förekommer fallrisk, men de stöter också på andra utmaningar som okunskap gällande laster och beräkningar.

HÖGAKTUELLT KONTAKTAR JÖRGEN CONRADSSON,INSPEKTÖR PÅ ARBETSMILJÖVERKET I HALLAND, VÄSTRA GÖTALAND OCH JÖNKÖPINGS LÄN. Vi vill undersöka hur han ser på kvaliteten på ställningsprojekten och om trenden i branschen går åt rätt håll med säkrare ställningar och utförda beräkningar.

Jörgen har yrkesarbetat inom bygg- och anläggning men är sedan flera år på Arbetsmiljöverket idag inriktad på ställning och asbest. Han bidrog också till texterna i AFS 2013:4 tillsammans med Åke Norelius och Bengt Gustavsson.

– Vi på Arbetsmiljöverket får väldigt mycket tips om fall och jag åker ut på flera av dem. Ett direktiv från ledningsgruppen är att vi inspektörer ska prioritera dessa när risk för fall inom byggbranschen förekommer (och risker runt asbest). Om någon ringer eller mejlar oss om att det går tre gubbar och lägger tak och att det är 7 meter från takfot ner till backen och de är utan något som helst fallskydd, då är det prioriterat att åka direkt, förklarar Jörgen.

SÄRSKILDA INSATSER
Arbetsmiljöverket har olika fokusprojekt. Ett 3-årigt projekt som nyligen avslutats är att de skulle göra ett visst antal inspektioner inom byggbranschen – det har de uppfyllt. Ett annat projekt som pågår 2019 ut är etableringsprojektet. Redan i förfrågningsskedet har Arbetsmiljöverket träffat flera företag som beställer bostäder samt kommunala fastigheter. Fokus har då varit BAS-P:s roll och hens förmåga att lyfta arbetsmiljön bland annat för att BAS-U ska inte behöva lösa problem som kunde förutsetts i projekteringen eller redan vid arkitektens ritbord.

När det kommer till möten med ställningsbranschen så har Jörgen efter raset på Avenyn 2018 besökt ett 15-tal större byggföretag för att inspektera och utvärdera kunskapsnivån.

– Egentligen upplever jag att senaste åren att det blivit något bättre, drygt 80 % av ställningsbranschen är hyfsat bra, sen är det en gråzon och 5 % är katastrofala och osunda. Branschen har ändrat sig och de större aktörerna står nu för den största andel av marknaden, de har rätt utbildad personal och beräkningarna är rätt. I Göteborg bygger väldigt många med Layher men tyvärr så blandar många med andra märken. Det är en viktig del av inspektionen, om ställningsbyggaren blandat olika varumärken. Man ska veta vad man gör och kunna redovisa. Vid de planerade företagsbesöken är en av punkterna att de ska visa en beräkning på en intäkt fasadställning som är 40 meter lång och 20 meter hög. Beräkningen ska bland annat visa vindbelastningen på den mest ogynnsamma förankringen. Av de jag träffat så är det 3–4 företag som inte kan visa hur man gör detta. Några hänvisar till Layher eller Haki och visar tidigare beräkningar de fått, och det går ju förstås. Men det är skrämmande att en handfull inte kan beräkna, säger Jörgen.

”Man ska veta vad man gör och kunna redovisa.”

SÄRSKILD KOMPETENS FÖR BYGGNATION AV VÄDERSKYDD
Flera byggen täcks av väderskydd. Det innebär att Arbetsmiljöverket inte bara tittar på byggställningar utan även väderskyddet och om det är fristående väderskydd, beräkningar och rätt mängd ballast. Jörgen berättar:
– När det gäller väderskydd är Layhers typfall bra verktyg. Exempelvis visar typfallen för fristående väderskydd hur man bygger ut ställningen 6–8 meter från den tänkta fasaden. Och sen är det viktigt att man har monterat diagonaler rätt så att de tar ner vindlast. Det är naturligtvis viktigt med rätt antal motvikter/ballast. Jag har sett exempel på fristående väderskydd med 70 meters långsida där det skulle vara 30–40 motvikter men där man bara placerat 3. När jag gör en inspektion är det viktigt att ställningsföretag vid projektering och montage har tänkt på följande:Att de har en riktigt beräkning av proffs – det är A och O

1. Att de byggt efter ritningen!
2. Att de inte blandat material* från olika leverantörer
3. Att de sett till att alla förstår riskmomenten under byggnationen och rivning
4. Att monteringsanvisningar ska finnas på de språk som montörerna talar
   
   * Beräkning måste i så fall visa konsekvenserna av mixen.

Foto: Magnus Strindberg Text: Hannah Fhager